Idag lyckades jag sätta mig och bläddra i en tidning! Jag tror att det är andra gången på x antal månader som jag lyckats med detta. Jag hinner inte läsa allt men iaf de artiklar med en rubrik som fångar mitt intresse lite extra. Och idag hitta jag en artikel som kändes som att dom skrev till just mig!

Vilgot är bara ett barn som kräver lite extra! Det är INTE mitt fel att han är så närhetsberoende! Jag har INTE skämt bort honom som jag så ofta fått höra! En del barn kräver bara mer närhet! Alla barn kan inte ligga själva och sova bort halva dagarna!

Gud så många gånger som jag tänkt att "är det bara mitt barn som är såhär krävande?" "är det bara mitt barn som inte kan sova utan att jag håller i honom eller ligger tätt intill?" "Varför är han aldrig nöjd?" Osv. Och hjälp vad det har tärt på mig, mitt självförtroende som mamma och mitt tålamod! Och så många gånger som tårarna har börjat rinna av ren utmattning och uppgivenhet. Inte har det hjälpt heller när man fått höra från höger och vänster att "Oj vad du har skämt bort honom!" Varje gång har jag velat be dom dra åt helv.. och fråga om dom tror att jag tycker att det är kul och trivs med att mitt barn konstant gråter om jag inte bär, vaggar och hycha honom! Tror dom inte att jag har testat massa olika saker för att slippa ha honom sådan?!    
Nu har Vilgot blivit MYCKET bättre men han är också nu snart 8 månader gammal. Han är fortfarande en mycket krävande liten herre, men nu ser man att det blir bättre och bättre!

Säga vad man vill om tidningar och deras artiklar, den här träffade helt rätt! Den beskrev så mycket som stämde in på Vilgots beteende och hur hans beteende har utvecklats! Och om det skrivs om det måste de iaf finnas en hög med mammor till som känner som jag! Som kämpar med sina små underverk! Jag tackar enormt för den här artikeln! Det var precis vad jag behövde få läsa!