Jag kanske är konstant trött, väldigt lättirriterad vissa dagar, kontot är oftast så gott som tomt, mitt hem är alltid ett kaos, tvätthögen är ständigt enorm och jag orkar inte vara uppe längre än klockan tio på kvällen!

Tragiskt när man inte ens är 25 år? Kanske det!

En tragisk småbarnsförälder är i så fall vad jag är nu och jag skulle inte vilja byta ut det mot någonting i hela världen!!

För hur trött och sliten jag än känner mig så finns det inte ord som kan beskriva den glädjen och kärleken som svämmar över inom mig när jag ser min lilla prinssesa! När hon tittar på dig och leer så försvinner allt det där vad trötthet och kaos heter! Livet må va tyngre nu mera på många sätt, men samtidigt är det lättare än det någonsin varit! 

Varje kväll kan jag sätta mig i soffan, dötrött men ändå med ett stort leende på läpparna. För i sin säng ligger min lilla prinsessa helt utslagen efter en dags upptåg, i hallen ligger världens underbaraste Göte och snarkar och brevid mig sitter mannen i mitt liv!

Om jag är lycklig?

Det ordet räcker inte till på långa vägar!!

                  <3<3<3

Blev TOK IRRIERAD i lördags!!

I fredags va Alicia inne på sin fjärde dag med feber så jag slog en signal till vårdcentralen och prata med dom och eftersom febern ändå hade gått ner och hon åt och drack ordentligt tyckte dom att vi kunde avvakta med ett besök, men blev hon sämre under helgen skulle vi ringa 1177. Under eftermiddagen släppte febern helt, härligt tänkte jag. Men så fick jag sitta uppe med henne till kl 3 på natten eftersom hon bara skrek så fort vi la ner henne och det gick verkligen inte att lugna ner henne om vi inte lyfte upp henne. Tillslut somnade hon sittande i min famn medan jag satt i vår "gungfotölj" och gunga långsamt. Sedan under lördagen slutade hon äta och dricka ordentligt så vi beslutade att ta en tur till jouren i Falköping för säkerhetsskull. Vilket lika gärna kunde kvittat!!

Klockan fem stänger jouren och när klockan var fem i fem fick vi komma in till läkaren och då va det fortfarande en patient kvar efter oss. Misstänker att läkaren i fråga hade hemlängtan och han va säkert trött efter att ha jobbat hela dagen, men har du valt att jobba med människor får du fasen bita ihop och hålla skenet uppe! Speciellt om du ska undersöka en 8 månaders liten tjej som inte kan tala om vart eller ens om hon har ont!! Hepp då kommer läkaren in och låter som att han inte har sovit på en vecka och han kunde inte bry sig mindre om vad vi sa. Han titta halvhjärtat i Alicias öron och i hennes hals och lyssnade på lungorna. Sedan får vi till svar att hon är lite röd i halsen, och han kan inte se(?) trummhinnorna förutom lite av den högra och den såg bra ut men hon får penicillin i fall och matt.

Vad då i fall och matt? Jag vill för fasen inte ge min 8 månaders dotter penicillin i fall och matt! För f*n gör ditt jobb och kolla ordentligt och se om det behövs eller inte! Jag är fruktansvärt anti mediciner om det inte behövs och tycker inte att det är något som ska missbrukas, speciellt inte till ett litet barn! Och så säger han att han inte kan göra mer idag och att vi ska ge henne penicillinet och blir hon inte bättre till på måndag får vi ringa vårdcentralen då så får dom hjälpa oss. Och vad kan dom göra som inte han kunde i lördags? Kolla ordentligt i öronen?

Tack och lov blev hon bättre redan senare på kvällen och på söndagen var hon som vanligt igen utan nått jäkla penicillin!!! 

Pigg och kry igen och kan inte vänta på att få hoppa i badbaljan och plaska :)

Japp, igår va mäklaren här och hade en rundgång i vårt hus. Hon spanade in allt som gjorts med huset dom senaste åren och hur det gjorts. Vi kände att det va dags att få en ny värdering på huset eftersom en del har gjorts och vi har planer på att göra ganska mycket mer. Vi kan väl säga att vi är ganska så ordentligt riktigt as nöjda med vad hon sa innan hon åkte! Hon tyckte att huset va jätte fint och det som har gjorts, har gjorts ordentligt och de planer vi har låter jätte bra :) Sedan gav hon ett ungefärligt värde på huset +- några tiotal tusen. Utan att behöva nämna en summa kan jag säga att det va xxx tusen mer än vad jag hade hoppats på så jag är jäkligt nöjd med värderingen :)

Kort ifrån när vi måla om huset förra sommaren:

Knappt någon skillnad ;)

Min stackars lilla prinsessa!

Imorses när vi vaknade kände jag direkt när jag lyfte upp Alicia ur hennes säng att hon va glödhet och jag tänkte i mitt stilla sinne att nu har hon fått sin första feber. Och mycket riktigt när vi tog tempen så visa termometern 38,8 grader. Febern toppade med 39,5 grader men hade gått ner lite nu ikväll när hon skulle lägga sig. Tack och lov har alvedonen hjälpt ganska bra så hon har ätit hyffsat bra ändå och jag har lyckats få i henne lite mer vatten än vanligt. Korta stunder har det också gått bra att sitta på golvet och leka lite så länge jag har suttit brevid henne, men annars har Alicia spenderat största delen av dagen med att sova i min famn. Men nått som vi gjort idag som ALDRIG går annars är att bara sitta stilla och mysa, konstigt att det ska behövas massa feber för att det ska gå bra ;)

Nu sover i alla fall mitt lilla hjärta och vi hoppas på att det inte ska bli en allt för jobbig natt utan att hon får sova bort febern!  

En utslagen liten tjej har somnat i mammas knä...

Igår kväll hade vi en vansinig liten dam här hemma som absolut inte skulle sova trots att hon knappt orka hålla ögonen öppna. Efter att ha lagt henne på plats x-antal gånger i sin säng tröttnade jag och lät henne hållas en stund. Hon for runt som det lilla yrväder hon är men så stannade hon upp mitt i en rörelse och tog sikte på ena sängkanten. Efter ha lyckts dra sig upp på knä si så där fem gånger men bara ramlat tillbaka på rumpan så lyckades min lilla trollunge dra sig upp till stående! Och jäklar va nöjd hon va med sig själv när hon lyckades, hennes leende gick från öra till öra :)

Och även idag har hon ställt sig upp i sin säng så idag har hennes pappa som uppgift att sänka ner liggdelen i spjälsängen för annars har vi väl en liten dam som snart klättrar ur sängen.

Igår va vi också och hämtade Alicias kort från hennes 6 månaders fotografering. Det må varit svindyrt men är iaf nöjd med collaget vi köpte. Nu ska vi bara komma på vart vi ska sätta upp det någonstans :P

Vi hade besök av lillasyster igår förmiddags och hon följde med oss ut på en promenix och sedan bjöd hon på fredagsfika :)

Som vi oftast brukar göra på torsdagar blev det även idag ett besök på babycafét i stan. Alicia tycker verkligen att det är tok kul! Massa barn att titta på! Massa leksaker att leka med! Massa leksaker att ta för andra barn! Men som tur är blir hon allt av med lite leksaker ibland också ;)

Sångstunden är också en favorit när vi är där! Men idag va Alicia INTE alls intresserad av att sjunga ihop med sin mamma som alla andra barnen gjorde. Nej nej! Hon skulle stå upp en liten bit in i ringen och vifta med armarna som en liten dirigent medan alla andra sjöng. En bit in i sångstunden va det fler barn som fick lite kryp i benen så hon är iaf inte ensam om att vilja va i centrum ;)

Och imorses när vi vakna visade termometern -2 grader, birrrrrrrr! Det blev till att palta på Alicia vinteroverallen när vi gick morgonpromenaden med Göte. Vilket hon inte va särskilt nöjd med! Att behöva klä på sig är ju pest och pina! Men när man väl sitter i vagenen så är livet toppen igen! För när man sitter i vagnen kan man ju titta på hela stora världen som ter sig där ute! Tror jag har lyckats få världens mest nyfikna barn! Det va väl den genen hon ärvde av sin gammelfarmor som visar sig ;)

Så här trött är man varje gång efter babycafét, hinner knappt sätta in henne i bilen innan hon sover :)

24/6 Midsommafton 2011 vändes hela vår värld upp och ner!

Jag gick och vänta på det där berömda besöket vi tjejer får varje månad, men det uteblev det enda som kom va värken i magen men den va värre än vanligt. Och eftersom jag käkat piller sen tonåren och värken kom så va jag inte särskilt ororlig. Men när värken blev värre men inget mer hände tänkte jag "äsch jag gör ett test då bara för att".

Så på midsommarafton innan Billy vakna gjorde jag testet och chocken som infann sig när jag insåg att det va positivt vet jag inte riktigt hur man ska förklara, jag satt en lång stund och bara stirra på teststickan. Sedan satte jag mig på golvet och krama om Göte en lång stund, sedan tog vi en lååååång morgonpromenad! Jag ville verkligen inte gå hem för då skulle jag bli tvungen att prata med Billy. Väl hemma så va det bara att ta tjuren vid hornet och staka fram orden mellan snyftningarna. Jag vet inte vad jag trodde skulle hända men jag va livrädd för att tala om för Billy vad som hänt. Självklart blev även han jätte chockad och jag gjorde två test till den dagen som visa samma resultat som det första.

Men efter många, långa diskussioner så börja vi finna oss i situationen och tiden bara rann iväg, helt plötsligt va man på MVC och fick höra ett litet hjärta slå! Allt blev helt plötsligt mycket mer verkligt och aldrig trodde jag att man kunde längta efter någon så mycket! Samtidigt som jag är väldigt tacksam att man ändå har så många månader på sig att landa och förbereda sig, så gott det går, på vad som kommas skall.

Och 27/2-2012 kom hon med buller och bång!

Eller ja hon tog väl ganska god tid på sig mot va vi trodde när värkarna började. För efter att vattnet gått började värkarna komma en timme senare och värkarna blev regelbundna efter bara 20 min och då va klockan halv tolv på förmiddagen och värkarna kom med 2 minuters mellanrum, vilket dom fortsatte att göra fram tills vår lilla dam behagade att komma ut vid åtta på kvällen.  

Och den som uppfann lustgasmasken kan ju dra nått gammalt över sig, jag hata den! Jag höll mest i den för att försöka tänka på nått annat men kunde inte använda den. Och narkosläkarna på förlossningen kan dra nått ÄNNU äldre över sig! Jag hade två olika läkare som stack mig i ryggraden 4 gånger för att ge mig ryggmärgsbedövningen utan att lyckas att få det rätt! Så det sluta med att min högra sida var bedövad men inte den vänstra och med den smärtan man har när man ligger där så kunde dom där j*vla sticken kvittat, för smärtan kändes ändå i hela kroppen och jag hade ont av sticken i två veckor efteråt. Och som sagt hon tog tid på sig vår lilla dam, ända fram till krystvärkarna börja, då va allt färdigt på knappt 20 minuter. KL 20.12 kom vår underbara lilla ängel och alla bitar föll på plats igen! Hon är verkligen det finaste som finns och det bästa som någonsin har hänt oss! Det finns inte ord som kan beskriva hur mycket jag älskar vår lilla trollunge!! <3

Och nu 7 månader senare så blir hon fortfarande (hur det nu är möjligt?!) bara mer och mer underbar för var dag som går <3<3<3

Som sagt så hitta även jag hit till bloggarnas värld.. Tänkte att det kunde va ett sätt att få skriva av sig lite om saker och ting som händer och sker i vardagen..

See ya!