Idag lyckades jag sätta mig och bläddra i en tidning! Jag tror att det är andra gången på x antal månader som jag lyckats med detta. Jag hinner inte läsa allt men iaf de artiklar med en rubrik som fångar mitt intresse lite extra. Och idag hitta jag en artikel som kändes som att dom skrev till just mig!

Vilgot är bara ett barn som kräver lite extra! Det är INTE mitt fel att han är så närhetsberoende! Jag har INTE skämt bort honom som jag så ofta fått höra! En del barn kräver bara mer närhet! Alla barn kan inte ligga själva och sova bort halva dagarna!

Gud så många gånger som jag tänkt att "är det bara mitt barn som är såhär krävande?" "är det bara mitt barn som inte kan sova utan att jag håller i honom eller ligger tätt intill?" "Varför är han aldrig nöjd?" Osv. Och hjälp vad det har tärt på mig, mitt självförtroende som mamma och mitt tålamod! Och så många gånger som tårarna har börjat rinna av ren utmattning och uppgivenhet. Inte har det hjälpt heller när man fått höra från höger och vänster att "Oj vad du har skämt bort honom!" Varje gång har jag velat be dom dra åt helv.. och fråga om dom tror att jag tycker att det är kul och trivs med att mitt barn konstant gråter om jag inte bär, vaggar och hycha honom! Tror dom inte att jag har testat massa olika saker för att slippa ha honom sådan?!    
Nu har Vilgot blivit MYCKET bättre men han är också nu snart 8 månader gammal. Han är fortfarande en mycket krävande liten herre, men nu ser man att det blir bättre och bättre!

Säga vad man vill om tidningar och deras artiklar, den här träffade helt rätt! Den beskrev så mycket som stämde in på Vilgots beteende och hur hans beteende har utvecklats! Och om det skrivs om det måste de iaf finnas en hög med mammor till som känner som jag! Som kämpar med sina små underverk! Jag tackar enormt för den här artikeln! Det var precis vad jag behövde få läsa!

 

 

Madeleine a

11 februari 2014 23:11

Förstår dig verkligen Sandra!!! Har haft det precis lika dant här hemma! Och inte nog att det känns som ett plåster som sitter otroligt hårt sås gör det sååå ont i mammahjärtat att stackars Wilma sitter bredvid och ser ledsen ut. Ledsen för att HON känner sig åsidosatt för att jag går och kånkar på Hugo hela tiden! Att HAN inte bara kan sitta påmrumpan och leka en stund... Nu börjat det lätta endel här hemma också! Hugo har för första gången någonsin lekt utan mamma i 1timma idag! Han kan nu gå runt själv och på så sätt följa med sin kära syster istället! Har varit underbart med den stunden! Har också känt mig hemsk då alla ifrågasätter varför man kånkar och kånkar på sina barn! Men vad gör man inte!? Ska de sitta där på golvet och bara gråta panikartat!? Du är verkligen ingen hemsk mamma! Du är en jättebra mamma!! Vi har båda barn som kräver mycket uppmärksamhet! Vi gör allt vad vi kan för att de ska få den! Mer kam vi inte göra! Häromdagen gav jag upp... Kände mig hemsk! Wilma och Hugo hade gråtit och skrikit åt mig hela dagen! Droppen var när jag mitt i allt detta skulle ta en påse med ärtor, och ställa den på bänken. Påsen gick sönder och 500g ärtor åkte ut på golvet... Jag börja störlipa! Daniel kom i samma veva hem och Wilma springer till pappa och säger: PAPPA PAPPA!! Mamma tappade ärtorna på golvet och blev så ledsen att hon började gråta!!!! Vi måste trösta henne! Hihi! Vi gör vad vi kan!! Och barnen älskar oss för det!! Styrkekramar till dig!

Sandra Fransson

12 februari 2014 07:46

Har förstått att vi har fått löner som bråkar med sömnen och är väldigt krävande! Ja det extremt dåliga samvete man får mot sitt andra barn är fruktansvärt och jag vet inte hur många gånger jag har önskat att man kunde dela på sig! Det blir en ond cirkel med när man måste kånka på den lille och den stora gör allt för att få uppmärksamhet! Stundtals är det bara att sätta ner den lille och låta honom skrika men det där extrema panik skriket han fått då fixar man inte att lyssna på och jag kan iaf inte stänga av och inte höra det!
I förrgår lekte Vilgot i säkert en halvtimme själv, det va första gången det inträffa och det känns ju nästan lite barnsligt att säga men vad glad jag blev!!
Visst är det konstigt att det sedan ska vara en sådan sak som ärtor som får bägaren att rinna över? För några veckor sedan gav jag upp när jag upptäckte att diskmaskinstabletterna var slut, precis som att det skulle vara hela världen ;)
Tack så mycket! Och detsamma till dig :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I morses blev det plötsligt knäpptyst i tv-rummet där barnen lekte. Jag tänkte direkt "Inte nu igen!" Dom har inte gjort annat än att hittat på hyss och bråkat de sista veckorna. Men när jag kom in i tv-rummet satt dom jätte duktigt och Alicia höll p...

Fy vad dålig jag har varit på att skriva här! Men behovet att få skriva av sig har inte infunnit sig den sista tiden. Får se om det vänder igen ;) ...

Jag tycker att julen är en fin och mysig högtid. Eller jag tycker det egentligen i alla fall. I två veckors tid har jag haft en enorm ångest över allt som jag borde hinna göra! Man får höra om hur alla fejar med både det ena och det andra. Och vad gö...

Det är konstigt att något "stort" måste hända för att man ska påminnas om att den tiden vi har tillsammans är så enormt värdefull! Varför tar vi varandra så ofta förgivna? Varför sätter vi inte mer värde på att spendera tid tillsammans? Vi lever i et...

Förra måndagen hade Vilgot prickar på fötterna, jag tänkte inte så mycket på det tills jag såg lappen på dagis att det gick vattkoppor. Jahaja tänkte jag lika bra det. På tisdagen hade prickarna ökat och några hade börjat vätskat sig. Jag googlade li...